torsdag 2 maj 2013

Skvallerkål

Det är som en bit av himlen har fallit ned till marken där Scilla växer i stora klarblå fält.
Längsmed vägen spirar narcisser och lyser likt solar med sina glada gula blommor
mot alla som passerar.
Småfåglarnas upprymda kvitter hörs i buskar och träd vars knoppar
nu är precis på bristningsgränsen.
När solen tittar fram vänder vi upp våra ansikten och njuter av värmen
och efter en sådan känsla verkar till och med regnet, när det kommer,
helt okej nu när det äntligen är vår på riktigt.
Rabatterna inventeras och varje litet skott som skjuter upp ur marken
ger hjärtat ett extra lyckoslag.
Liljorna putar med gröna toppar, kärleksörtens feta blad kommer elegant lindade omlott.
Men vänta nu! Vad är det där? Hör de bladen verkligen hemma i rabatten?
Små klargröna sammansatta blad sticker livskraftigt upp ur jorden och på ett par dagar
har de mångdubblats och inom kort bildat en heltäckande grön yta där de väl fått fäste.
Kirskål. En växt med rysligt snabb framfart som dessutom är uppenbart omöjlig att utrota.
Som det heter på engelska; if you can't beat them join them, på svenska ungefär;
om du inte kan vinna över dem så alliera dig med dem, som i det här fallet är kirskålen.
Man må gräva, dra, hacka och täcka, men kirskålen kommer tillbaka.
Gör något annat, ät upp dem!




Användning

Späda kirskålsblad har en fräsch smak med anstrykning av persilja
och fungerar utmärkt i köket både råa och tillagade.
De innehåller mycket vitaminer och mineraler och används på samma vis som spenat
i sallad, pesto, soppa, paj med mera. Går även bra att förvälla och frysa in.


Då och nu

Munkar tog med sig kirskålen till Sverige för att använda den som grönsak och medicinalväxt.
Aldrig kunde de ana hur växten skulle få fäste och sprida sig likt en farsot.
Nu finns även brokbladig kirskål med dekorativa inslag av benvitt att odla,
som kan passa för den modige.




Kärt barn har många namn

Kirskål kallas också för skvallerkål och kers.
Dess vetenskapliga namn är Aegopodium som kommer från att grekiska ordet
för liten getfot, vilket man tyckte att bladen liknade och podagraria som kommer
från det grekiska ordet för fotgikt då man trodde växten var bra mot fotproblem
när den liknade en typ av fötter.

Krönikan i sitt rätta utförande återfinns på Falkenbergs Posten

Debora Garden

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vi blir glada för en kommentar!